什么是名詞的復(fù)數(shù) 英語中復(fù)數(shù)名詞是什么?
復(fù)數(shù)形式的變化歸為五類
(一) 復(fù)數(shù)為 -or 的形式
1. 以元音字母 a 結(jié)尾的非中性名詞, 把詞尾的 a 去掉加 -or
如: en människa (人類) ---> människor
en flicka (女孩) ---> flickor
2. 此外, 以輔音結(jié)尾的非中性名詞,直接加 -or
如: en ros (玫瑰) ---> rosor
en våg (海浪) ---> vågor
en toffel (拖鞋) ---> tofflor (注:去 e 加 -or , 需要特殊記憶)
en åder (動(dòng)脈) ---> ådror (注:去 e 加 -or, 需要特殊記憶)
(二) 復(fù)數(shù)為 -ar 的形式
1. 以輔音結(jié)尾的非中性名詞, 直接加 -ar
如: en tolk (翻譯) ---> tolkar
en kam (木梳) ---> kammar (注:單音節(jié)的非中性名詞,中間是元音,結(jié)尾是輔音的結(jié)構(gòu),復(fù)數(shù)變形為雙寫輔音加 -ar )
en mun (嘴) ---> munnar (注:同上)
2. 除元音 a 以外的,所有其他元音字母結(jié)尾的非中性名詞, 直接加 -ar。 以元音字母 e 結(jié)尾的非中性名詞,去 e 加 -ar
如: en bro (橋) ---> broar
en tidning (報(bào)紙) ---> tidningar
en sjukdom (疾病) ---> sjukdomar
en granne (比鄰) ---> grannar
en pojke (男孩) ---> pojkar
en fru (妻子) ---> fruar
en å (小河) ---> åar
en sjö (湖) ---> sjöar
en by (村莊) ---> byar
3. 以 -el, -en, -er, -ar, -on 結(jié)尾的非中性名詞, 分別去掉 e, a, o, 再加 -ar
如: en nyckel (鑰匙) ---> nycklar
en öken (沙漠) ---> öknar
en vinter (冬天) ---> vintrar
en mor / moder (媽媽) ---> mödrar (注:需特殊記憶,元音 o 要改成 元音 ö )
en dotter (女兒) ---> döttrar (注:同上)
en sommar (夏天) ---> somrar (注:需特殊記憶, 去掉一個(gè)輔音字母 m )
en morgon (早晨) ---> morgnar
(三) 復(fù)數(shù)為 -er 的形式
1. 非中性名詞的后綴為 -het, -nad, -skap, -när, -ion, -tris, -ör, -ös ,和大多數(shù)外來詞, 還有大多數(shù)結(jié)尾為輔音的單音節(jié)非中性名詞
如: en film (電影) ---> filmer
en färg (顏色) ---> färger
en möjlighet (可能) ---> möjligheter
en månad (月份) ---> månader
en egenskap (性質(zhì)) ---> egenskaper
en revolutionär (革命者) ---> revolutionärer
en diskussion (討論) ---> diskussioner
2. 多數(shù)名詞硬元音變成軟元音,再加 -er (需要特殊記憶)
如: en tand (牙) ---> tänder
en son (兒子) ---> söner
ett land (國家) ---> länder
en bok (書) ---böcker (注:多加了一個(gè)輔音字母 c )
en fot (腳) ---> fötter (注:雙寫輔音字母 t )
3. 以 -or 結(jié)尾的非中性名詞,其 -or 為非重讀音節(jié)
如: en dator (電腦) ---> datorer
4. 部分非中性名詞以 -el, -er 結(jié)尾, 去掉 e 再加 -er
如: en toffel (拖鞋) ---> toffler
en muskel (肌肉) ---> muskler
en möbel (家具) ---> möbler
en fiber (纖維) ---> fibrer
en regel (規(guī)則) ---> regler
5. 名詞以 -eri, -ori , -é 結(jié)尾, 直接加 -er
如: ett bageri (面包屋) ---> bagerier
en kalori (卡路里) ---> kalorier
en idé (想法) ---> idéer
6. 中性名詞以 -eum, -ium結(jié)尾, 去掉 um 再加 -er
如: ett museum (博物館) ---> museer
ett laboratorium (實(shí)驗(yàn)室) ---> laboratorier
7. 部分以元音結(jié)尾的非中性名詞,直接加 -r
如: en sko (鞋) ---> skor
en händelse (運(yùn)動(dòng)) ---> händelser
(四) 復(fù)數(shù)為 -n 形式, 此類形式主要是元音結(jié)尾的中性名詞, 需要特殊記憶和積累
如: ett arbete (工作) ---> arbeten
ett meddelande (留言) ---> meddelanden
ett öga (眼睛) --->ögon (注: 結(jié)尾元音 a 改 o 再加 n )
ett öra (耳朵) ---> öron (注: 同上)
(五) 復(fù)數(shù)為原形的形式
1. 中性名詞以輔音結(jié)尾
如: ett beslut (決定) ---> beslut
ett program (節(jié)目) ---> program
ett bord (桌子) ---> bord
2. 中性名詞以非重讀音 -el, -en, -er 結(jié)尾
如: ett exempel (例子) ---> exempel
ett vapen (武器) ---> vapen
ett nummer (數(shù)字) ---> nummer
3. 非中性名詞,形容人的職業(yè),技能的名詞, 并且以 -are, -ande , -ende, -iker, -ier 結(jié)尾
如: en bagare (面包師) ---> bagare
en resande (游客) ---> resande
en tekniker (技術(shù)員) ---> tekniker
4. 部分非中性名詞復(fù)數(shù)特殊變化,并且硬元音變軟元音,需要特殊記憶和積累
如: en man (男人,人) ---> män
en far / fader (爸爸) ---> fäder
en bror / broder (兄弟) ---> bröder
en mus (老鼠) ---> möss
(一) 復(fù)數(shù)為 -or 的形式
1. 以元音字母 a 結(jié)尾的非中性名詞, 把詞尾的 a 去掉加 -or
如: en människa (人類) ---> människor
en flicka (女孩) ---> flickor
2. 此外, 以輔音結(jié)尾的非中性名詞,直接加 -or
如: en ros (玫瑰) ---> rosor
en våg (海浪) ---> vågor
en toffel (拖鞋) ---> tofflor (注:去 e 加 -or , 需要特殊記憶)
en åder (動(dòng)脈) ---> ådror (注:去 e 加 -or, 需要特殊記憶)
(二) 復(fù)數(shù)為 -ar 的形式
1. 以輔音結(jié)尾的非中性名詞, 直接加 -ar
如: en tolk (翻譯) ---> tolkar
en kam (木梳) ---> kammar (注:單音節(jié)的非中性名詞,中間是元音,結(jié)尾是輔音的結(jié)構(gòu),復(fù)數(shù)變形為雙寫輔音加 -ar )
en mun (嘴) ---> munnar (注:同上)
2. 除元音 a 以外的,所有其他元音字母結(jié)尾的非中性名詞, 直接加 -ar。 以元音字母 e 結(jié)尾的非中性名詞,去 e 加 -ar
如: en bro (橋) ---> broar
en tidning (報(bào)紙) ---> tidningar
en sjukdom (疾病) ---> sjukdomar
en granne (比鄰) ---> grannar
en pojke (男孩) ---> pojkar
en fru (妻子) ---> fruar
en å (小河) ---> åar
en sjö (湖) ---> sjöar
en by (村莊) ---> byar
3. 以 -el, -en, -er, -ar, -on 結(jié)尾的非中性名詞, 分別去掉 e, a, o, 再加 -ar
如: en nyckel (鑰匙) ---> nycklar
en öken (沙漠) ---> öknar
en vinter (冬天) ---> vintrar
en mor / moder (媽媽) ---> mödrar (注:需特殊記憶,元音 o 要改成 元音 ö )
en dotter (女兒) ---> döttrar (注:同上)
en sommar (夏天) ---> somrar (注:需特殊記憶, 去掉一個(gè)輔音字母 m )
en morgon (早晨) ---> morgnar
(三) 復(fù)數(shù)為 -er 的形式
1. 非中性名詞的后綴為 -het, -nad, -skap, -när, -ion, -tris, -ör, -ös ,和大多數(shù)外來詞, 還有大多數(shù)結(jié)尾為輔音的單音節(jié)非中性名詞
如: en film (電影) ---> filmer
en färg (顏色) ---> färger
en möjlighet (可能) ---> möjligheter
en månad (月份) ---> månader
en egenskap (性質(zhì)) ---> egenskaper
en revolutionär (革命者) ---> revolutionärer
en diskussion (討論) ---> diskussioner
2. 多數(shù)名詞硬元音變成軟元音,再加 -er (需要特殊記憶)
如: en tand (牙) ---> tänder
en son (兒子) ---> söner
ett land (國家) ---> länder
en bok (書) ---böcker (注:多加了一個(gè)輔音字母 c )
en fot (腳) ---> fötter (注:雙寫輔音字母 t )
3. 以 -or 結(jié)尾的非中性名詞,其 -or 為非重讀音節(jié)
如: en dator (電腦) ---> datorer
4. 部分非中性名詞以 -el, -er 結(jié)尾, 去掉 e 再加 -er
如: en toffel (拖鞋) ---> toffler
en muskel (肌肉) ---> muskler
en möbel (家具) ---> möbler
en fiber (纖維) ---> fibrer
en regel (規(guī)則) ---> regler
5. 名詞以 -eri, -ori , -é 結(jié)尾, 直接加 -er
如: ett bageri (面包屋) ---> bagerier
en kalori (卡路里) ---> kalorier
en idé (想法) ---> idéer
6. 中性名詞以 -eum, -ium結(jié)尾, 去掉 um 再加 -er
如: ett museum (博物館) ---> museer
ett laboratorium (實(shí)驗(yàn)室) ---> laboratorier
7. 部分以元音結(jié)尾的非中性名詞,直接加 -r
如: en sko (鞋) ---> skor
en händelse (運(yùn)動(dòng)) ---> händelser
(四) 復(fù)數(shù)為 -n 形式, 此類形式主要是元音結(jié)尾的中性名詞, 需要特殊記憶和積累
如: ett arbete (工作) ---> arbeten
ett meddelande (留言) ---> meddelanden
ett öga (眼睛) --->ögon (注: 結(jié)尾元音 a 改 o 再加 n )
ett öra (耳朵) ---> öron (注: 同上)
(五) 復(fù)數(shù)為原形的形式
1. 中性名詞以輔音結(jié)尾
如: ett beslut (決定) ---> beslut
ett program (節(jié)目) ---> program
ett bord (桌子) ---> bord
2. 中性名詞以非重讀音 -el, -en, -er 結(jié)尾
如: ett exempel (例子) ---> exempel
ett vapen (武器) ---> vapen
ett nummer (數(shù)字) ---> nummer
3. 非中性名詞,形容人的職業(yè),技能的名詞, 并且以 -are, -ande , -ende, -iker, -ier 結(jié)尾
如: en bagare (面包師) ---> bagare
en resande (游客) ---> resande
en tekniker (技術(shù)員) ---> tekniker
4. 部分非中性名詞復(fù)數(shù)特殊變化,并且硬元音變軟元音,需要特殊記憶和積累
如: en man (男人,人) ---> män
en far / fader (爸爸) ---> fäder
en bror / broder (兄弟) ---> bröder
en mus (老鼠) ---> möss
名詞可以分為可數(shù) 和不可數(shù)
名詞的復(fù)數(shù)是針對可數(shù)名詞而言 不可數(shù)名詞沒有單復(fù)數(shù)
比如說 書“book” 是一個(gè)可數(shù)名詞 一本書:a book 兩本書:two books
books 就是book的復(fù)數(shù)
http://baike.baidu.com/view/210540.htm
名詞的復(fù)數(shù)詳解……
英語變復(fù)數(shù)規(guī)則九種,分別是什么?
一、絕大多數(shù)的可數(shù)名詞的復(fù)數(shù)形式,是在該詞末尾加上后輟-s.二、凡是以s、z、x、ch、sh結(jié)尾的詞,在該詞末尾加上后輟-es構(gòu)成復(fù)數(shù).三、以輔音字母+y結(jié)尾的名詞,將y改變?yōu)閕,再加-es.四、以-o結(jié)尾的名詞,如果不是外來詞或縮寫,就加-es,否則加-s構(gòu)成復(fù)數(shù).五、以-f或-fe結(jié)尾的名詞,多為將...
什么是復(fù)數(shù)名詞
復(fù)數(shù)名詞,是用于表述多個(gè)個(gè)體或物品的詞匯形式。例如,當(dāng)我們談?wù)?quot;蘋果"時(shí),單數(shù)形式"apple"代表一個(gè)蘋果;而復(fù)數(shù)名詞"apples"則表示多個(gè)蘋果。這種變化通常在單數(shù)名詞后添加"-s"或"-es"。然而,并非所有名詞變化都遵循這一規(guī)則。例如,"dog"變?yōu)?quot;dogs","man"變?yōu)?quot;men"。有些名詞的復(fù)數(shù)形式需要...
什么是可數(shù)名詞?它的單數(shù)和復(fù)數(shù)形式分別是什么?
eg.book——books,dog——dogs,pen——pens,boy——boys 以輕輔音結(jié)尾的名詞后的s的讀音為[s),以濁輔音和元音結(jié)尾名詞后的s讀音為〔z〕。 (2)以s,x,ch,sh結(jié)尾的詞名詞變復(fù)數(shù)時(shí),要在詞尾加es。 eg.beach——beaches,brush——brushes,bus——buses,box—boxes(es讀音為...
英語名詞變復(fù)數(shù)是什么樣子的?
1、對于有生命的詞 (1)單數(shù)名詞:詞尾加's。如:the boy's bag。(2)復(fù)數(shù)名詞:詞尾無s的詞尾加's,如children's toys;詞尾有s的詞尾加',如girls'book。(3)多人共有的:最后一個(gè)名詞詞尾加's。如:Jim and Kate's room.(Jim和Kate共有的房間)(4)分別擁有的:每個(gè)名詞后都加'...
s和es的用法區(qū)別總結(jié)是什么?
用法區(qū)別:1、 一般情況加s。2、以s,x, sh, ch結(jié)尾加es,讀\/iz\/。3、以輔音字母+y結(jié)尾,變y為i再加es,讀\/iz\/。4、以輔音字母+o結(jié)尾的,有生命加es;無生命加s。5、以f,fe結(jié)尾,去f,fe變ves。意義區(qū)別:1、直接加-s,如:tree-trees樹,desk-desks桌,card-cards,parent-parents...
名詞分單復(fù)數(shù)嗎?
單數(shù)就是一個(gè)復(fù)數(shù)就是多個(gè),但是后面不用加s而復(fù)數(shù)后面就要加s或者es。單數(shù)就是一個(gè)比如一個(gè)蘋果就用an apple ;兩個(gè)或兩個(gè)以上就是兩個(gè)蘋果用復(fù)數(shù)例如two apples。復(fù)數(shù)指語言中與單數(shù)相對,兩個(gè)及兩個(gè)以上的可數(shù)名詞。元音字母和大多數(shù)除s,z,x,sh,ch之外的輔音字母(或字母組合)直接加-s,清...
名詞單數(shù)變復(fù)數(shù)的規(guī)則是什么?
名詞的單數(shù)變復(fù)數(shù)規(guī)則
英語中復(fù)數(shù)、形物、名物是什么意思
復(fù)數(shù)只名詞的復(fù)數(shù)形式.漢語不區(qū)分,而英語是要區(qū)分的,主要區(qū)別在于可數(shù)名詞中.如漢語中一本書和一些書,都是書這個(gè)名詞.而英語則不然.一本書是a book,一些書是some books 此時(shí)books 就是book的復(fù)數(shù)形式.不可數(shù)名詞,顧名思義,是不可數(shù)的.單數(shù)形式和復(fù)數(shù)形式相同.如一杯水和十杯水,a cup of water...
怎么確定名詞后面加S還是ES
5.以輔音字母+y結(jié)尾的名詞,變復(fù)數(shù)形式需先將y變?yōu)閕,然后再加“-es”,如: story→stories, factory→factories, family→families.6.單復(fù)數(shù)同形的名詞,如: sheep→sheep, deer→deer, Chinese→Chinese.7.少數(shù)名詞的復(fù)數(shù)形式是不規(guī)則的,如: man→men, woman→women, child→children, ...
英語中的單數(shù)和復(fù)數(shù)是什么意思?
表示一個(gè)人或事物用單數(shù)形式,表示一個(gè)以上的人或事物用復(fù)數(shù)形式。2、眾數(shù),或稱復(fù)數(shù),是詞素的其中一種,在沒有雙數(shù)概念的語言中用于標(biāo)示多于一個(gè)的物件,在有雙數(shù)概念的語言中表示多于兩個(gè)的名詞數(shù)量,在另外某些語言當(dāng)中,用于標(biāo)示非一個(gè)物件,包括多于一個(gè)物件和沒有。
相關(guān)評(píng)說:
平潭縣投影: ______ 復(fù)數(shù)只名詞的復(fù)數(shù)形式.漢語不區(qū)分,而英語是要區(qū)分的,主要區(qū)別在于可數(shù)名詞中.如漢語中一本書和一些書,都是書這個(gè)名詞.而英語則不然.一本書是abook,一些書是somebooks此時(shí)books就是book的復(fù)數(shù)形式.不可數(shù)名詞,顧名思義,是不可數(shù)的.單數(shù)形式
平潭縣投影: ______[答案] 其實(shí)就是你理解的那個(gè)意思! 在英語里面,一個(gè)詞的單數(shù)和復(fù)數(shù)的形式有很多是同的! 譬如:一個(gè)婦女就是WOMAN,兩個(gè)以上的婦女就是WOMEN了!
平潭縣投影: ______ 英語上名詞按可數(shù)與否可分為可數(shù)名詞和不可數(shù)名詞.可數(shù)名詞按數(shù)目又可分為單數(shù)名詞和復(fù)數(shù)名詞兩類.不可數(shù)名詞沒有復(fù)數(shù)形式如 water 水 單數(shù)名詞主要用來表示“一個(gè)”東西的概念.數(shù)量大于“1”就應(yīng)用復(fù)數(shù)名詞來描述.單數(shù)名詞變復(fù)數(shù)名詞分規(guī)則變化和不規(guī)則變化:規(guī)則:I have one dog. 我有一只狗 I have two dogs. 我有兩只狗 不規(guī)則:I lost one tooth. 我丟失了一顆牙.Brush your teeth pls. 把你的牙齒刷一下
平潭縣投影: ______ 英語名詞變復(fù)數(shù)通常可以分為以下幾種情況(不可數(shù)名詞除外): 1, 直接在名詞后加字母s.如:books,desks,ect. 2,以輔音字母加y結(jié)尾的名詞,把y變成i,再加es.如:city-->cities;story-->stories;ect. 3,以字母x,s,ch,sh等結(jié)尾的名詞,加es.如...
平潭縣投影: ______ 英語可數(shù)名詞有單數(shù)和復(fù)數(shù)兩種形式, 表示一個(gè)人或事物用單數(shù)形式, 表示一個(gè)以上的人或事物用復(fù)數(shù)形式. a book 一本書 two books 兩本書 a bag 一個(gè)包 three bags 三個(gè)包 名詞的單數(shù)形式就是詞典上所出現(xiàn)的形式,沒有變化, 如: a pen, ...
平潭縣投影: ______ A 名詞的復(fù)數(shù)形式通常是在單數(shù)名詞后加s: day,days天,白天 dog,dogs狗 house,houses房屋 在詞尾p,k或f音之后加的s讀為/s/.除此之外s讀/z/.詞尾是ce,ge,se或ze的詞之后加s時(shí),該詞的讀音要加上一個(gè)音節(jié)(/Iz/). 其他復(fù)數(shù)形式 B 以字母o,...
平潭縣投影: ______[答案] 1.一般名詞復(fù)數(shù)是在名詞后面加上“s”,如map→maps,bag→bags等; 2)以s、x、sh、ch結(jié)尾的名詞加es:glasses,boxes,brushes,matches.? 3)以輔音字母加y結(jié)尾的名詞,變y為i加es:cities,babies,enemies.?4)以f或fe結(jié)尾的名詞,多數(shù)變f為v加...
平潭縣投影: ______ 當(dāng)然有了,通俗的講,單數(shù)即1個(gè),復(fù)數(shù)即大于一個(gè) 比如說1個(gè)問題就是單數(shù):a question 2個(gè)問題就是復(fù)數(shù):two questions
平潭縣投影: ______ 1.可數(shù)名詞單數(shù):指單個(gè)的可數(shù)名詞.如:an egg .a book . 2.可數(shù)名詞復(fù)數(shù):表示名詞復(fù)數(shù). 一、最常見的名詞復(fù)數(shù)(Plural)就是在單數(shù)(Singular)名詞后邊加上一個(gè)s.例:boy boys 二、如果名詞是以sh,ch,s或x結(jié)尾的話,那就要在單數(shù)的...
平潭縣投影: ______ 復(fù)數(shù) (兩個(gè)及兩個(gè)以上的可數(shù)名詞) 復(fù)數(shù),在語言學(xué)中是詞素的其中一種,常和單數(shù)相對,在沒有雙數(shù)概念的語言中用于標(biāo)示多于一個(gè)的物件,在有雙數(shù)概念的語言中則表示多于兩個(gè)的名詞數(shù)量.在另外某些語言當(dāng)中,用于標(biāo)示非一個(gè)物件,...